Generation matvanor

Alltså det har inte känts roligt att blogga om hälsa när man inte är så hälsosam själv. det har liksom varit kaffe-hoppade måltider-socker socker-mer socker. Alltså det är inte klokt hur mycket socker man kan äta när man väl kommit igång. Det finns liksom ingen -bah mätt stopp signal.
Jag läste en intressant artikel som syftade på att vår mathållning kommer mycket ifrån hur mamma åt när vi låg i magen! Alltså om mamman gick hungrig, förbereddes barnet på en miljö där det var ont om mat, och skulle därför "passa på" och "lagra lättare". Belägg, bevis vet jag inte men jag tycket det låter väldigt logiskt och väldigt intressant.

Min mamma har alltid haft ett komplext förhållande till mat, något som jag ärvt. Vad jag dock samlat på mig är viljan att må bra, leva nyttigt och är mycket matgladare. Jag vill exprimentera och variera, mamma (älskar dig!) har sina säkra kort.

Godis och kakor stäcker sig ännu längre upp, mormor åt på sin tid aldrig sås och gömde kakorna till senare, hon lever idag på sina nybakade bullar och stocka klickar bredgott, samt 3 koppar Zoegas (ibland 4) per dag. Hon tar frukost, middag, eftermiddagskaffe och kvällsmat. Hon blir jättesur när man lagar svagt kaffe, och hon, i 85 års ålder, bryr sig fortfarande om midjemåttet.

Detta gav sig i form av, en kakglad moster som gärna tar en kaka extra, viktpendlar. En moster som är galen i light-produkter. Morbror.. ja han jobbar på sockerbruk så det finns inte mycket att tillägga där. Och så mamma, som smygäter kakor i ensamhet. Och hoppar måltider.

Varför säger jag då detta? Jo, vi ska aldrig tro att vi är ensama, skyldiga, svaga, starka, unika i våra misstag. Vad vi vet gör vi. Jag önskar bara för min del, och för mina barns del, att det slutar här. Med denna styrka tar jag en ny dag, en dag i sänder för att äta hälsosammare, för min del, för att jag måste påminna mig att jag vet bättre! 

Ps. Tack alla inspirerande bloggtjejer som peppar till hälsosammare liv!


Socker, socker socker

Okej så jag har funderat på en sak. Jag måste liksom äta som en galning för att inte bli sötsugen. Jag äter fullkorn, provar hoppa över alla kolhydrater, jag lägger på massa fett, jag tar bort fett. Jag äter regelbundet, jag äter oreglebundet. Alltså, jag undrar om jag inte behöver lite socker i systemet för att bli en glad människa, haha. Ibland får jag äta 7-8 frukter och 3 morötter för att lugna systemet. Vad som händer är ju att jag äter, jättemycket. Och det ska man ju göra, jag har tidigare räknat ut att jag behöver ca 2100 kcal per dag hos dietist eftersom jag har ganska mycket muskler. Men.. jag är helt säker på att det många dagar går en 500-600 kcal bara på att stilla sötsug. Ja jag har ihärdgt testat LCHF och det blev 10 gånger värre. Så nu ska jag försöka bli sockersmart. 

Denna vecka blir det: 

Te med honung

Agave-klubbor

Hårda tabletter att suga på

Ett glas saft

Vi får se hur detta går, detta har liksom allt legat inom oh-no kategorin men istället har jag käkat yoghurt med 3-4 msk honung och 4 apelsiner per dag. För att i slutet av veckan äta 5 croissanter och kakpaket. haha. Nja, vi provar. On y va!

 

Hälsa och alkohol

Eftertänksamt inlägg...
De saker som jag tror är absolut värst för hälsan är droger, alkohol, rökning, stress (även emotionell), raffinerad mat och tillsatser.

Sedan har vi vanor, och de bygger upp en bas. Har du en bra plattform, såkallad en 80-90 procentig god hållning till mat och hälsa så brukar det vara en bra förutsättning, och jag vet att jag mår otroligt bra när jag är inne i det där stimmet bland goda vanor och härlig träning.

Men så kommer ett lass med godis. Ok ingen fara, nya tag. Det viktigaste är att man hamnar tillbaka på rätt hjulspår. Även om jag funderar på om det verkligen är värt att minska på godis för den så kallade hälsan. Men så finns det en nyttig härlig röst inom mig som hoppar upp och säger, wow, enough, gosh. Jag har godishuvudvärk, trötthet och stora puffiga ögonlock matchandes med ett par härliga illröda läppar.  

Eller så kommer en utgång. Och jag tycker det är tråkigt att sitta utan vin i handen, tragiskt jag vet. Och så upplever man det där oövervinnliga, där man säger att det inte går att ha roligt utan alkohol, där danstimmarna blir många och långa och endorifinerna dansar tango. Men även detta rus har efter-effekter. Dessa brukar inte vara roliga. Jag brukar verkligen känna hur alkoholen försvinner ur systemet, en (verkligen) frånvarande hunger som följs av extrem trötthet men en oförmåga att sova. Pigghet, törst, extrem hunger.. extrema sug. Ostoppbara sug. Hade jag haft oändligt mycket pengar hade det handlat oändligt mycket mat. Har jag inga pengar alls äter jag allt för olika röror av det jag kan hitta hemma. Smör, socker, mjöl, fett och socker i allmänhet brukar ligga illa till. 

Socker-sug, alkohol följt av sug. Ibland känns det liksom som de biologiska krafterna är starkare än mig. Nu ska detta inte bli ett deppigt inlägg för ljusningen ligger i betoningen imorgon. Och att vi inte kan begära perfektion av våran kropp. Men hoppet för mig ligger i ordet imorgon. Och det brukar lösa sig! Dessa bakis dagar är inte roliga, hela systemet är ur balans, hela kroppen är utmattad men än en gång väljer jag att arbeta med och inte mot. Jag låter den vila, njuta av det den vill ha, även om det är inte det den behöver. Rationellt funkar inte alltid. Kom ihåg att det inte är hela världen, det är allt.    

Sammarbeta med din kropp


Bild: Bokia.se

Åh vad jag skulle vilja lägga vantarna på den här boken.


Sammanfattning

För många är bantning en serie misslyckade experiment. Trots kaloriräknare, stegmätare, hushållsvåg och viktcoaching går vikten snarare upp än ner.
Att det enda som hjälper är att äta mindre och röra sig mer är något som överviktiga fått höra till leda. Men så enkelt är det faktiskt inte. Vägen till en framgångsrik och hållbar viktkontroll går via hjärnan. Den har en överordnad roll när det gäller vårt grundläggande behov av mat och dryck. Hjärnans belöningssystem är en osynlig supermakt som styr vårt handlande på gott och ont, och som föredrar mat som skjuter blodsockernivån i höjden och ger oss en omedelbar kick.
I den här boken får du veta hur man samarbetar med belöningssystemet i stället för att kämpa emot det. Det är lättare att banta med än mot hjärnan! Hjärnkoll på vikten vänder sig både till dig som vill gå ner i vikt och till dig som ger råd om vikt och hälsofrågor.

Någon som vet hur man smugglar böcker utomlands? ;)


Liten julklapp


På slutet av en delvis rörig vecka behövde jag en novembergåva.
Materialistiskt belöningssystem, livsfarligt.


RSS 2.0